Här hade jag känt dig i dryga ett år.

Nu ska jag gå på din begravning..

Hur fan kunde de hända.

Varför ska världen ta oskyliga,

glad och mänskliga människor?

Du hade så mycket mer att ge, att få.

Den lille dockan du har i din famn,

Hans storasyster, din man, dina bonusbarn..

Får aldrig höra din dialekt igen,

Som jag mobbade dig för..

men du bara skratta, du visste att jag gillade den..

Maria Frid,

Just de, du har fått Frid,

från de hemska, onda, plågsamma..