Senaste inläggen

Av Karin - 21 april 2010 19:11

Vilket jobbig och underbar dag.
Mia är i vigd jord.
Hon är hemma.
Dom sjöng en underbar sång, Psalm 256




Var inte rädd.
Det finns ett hemligt tecken,
Ett namn som skyddar dig nu när du går.
Din ensamhet har stränder in mot ljuset.
Var inte rädd i sanden finns det spår.



Han älskar dig, han väntar dig i kväll.
En kväll när du förstår hans hemlöshet
och hur han längtar efter dina steg,
från evighet har han stämt möte här.

 


Var inte rädd.
Det finns en mörklagd hamn,
du ser den inte nu men färdas dit.
En dag ska du bekänna högt hans namn,
hans kärleks frid som ingenting begär.
Du är på väg. En dag blir natten vit.
En dag och stjärnor växer ur hans famn,
Var inte rädd det. Det finns en mörklagd hamn,
du ser den inte nu men färdas dit.


  






Av Karin - 20 april 2010 19:46

Vissa har bilder på sina idoler,

 

Jag har en Spegel..

 

 

Av Karin - 20 april 2010 19:30

En kille möter en döläcker kvinna på en bar.

Det visar sig att han attraherar henne lika mycket, och kvällen

slutar med att de lämnar baren tillsammans.

De går hem till henne och hon visar runt honom i lägenheten.

 Han lägger märke till att sovrummet är fullpackat med teddybjörnar.

 

Hundratals små björnar trängs i en hylla, längs hela rummet.

Mellanstora teddybjörnar sitter tätt packade i en lika stor hylla en

våning över.

Högst upp sitter enorma teddybjörnar sida vid sida.

 

Killen är förvånad över att denna sexiga kvinna samlar på teddybjörnar, men bestämmer sig för att inte låta sig distraheras av en sådan småsak.

Istället vänder han sig om och kysser henne passionerat.

Några sekunder senare sliter de av varandra kläderna

och har sex som vilddjur på golvet.

Efter den intensiva akten ligger de på golvet och pustar ut.

Killen frågar:

Hur var det för dig baby?

Hon svarar:

-Du kan välja ett pris från nedersta hyllan!

 

Det är inte många som går hem med högvinsten...

 

Av Karin - 19 april 2010 19:56

Här hade jag känt dig i dryga ett år.

Nu ska jag gå på din begravning..

Hur fan kunde de hända.

Varför ska världen ta oskyliga,

glad och mänskliga människor?

Du hade så mycket mer att ge, att få.

Den lille dockan du har i din famn,

Hans storasyster, din man, dina bonusbarn..

Får aldrig höra din dialekt igen,

Som jag mobbade dig för..

men du bara skratta, du visste att jag gillade den..

Maria Frid,

Just de, du har fått Frid,

från de hemska, onda, plågsamma..


  

Av Karin - 18 april 2010 21:02

När det är kärlek du vill ge, är jag den dottern.
Jag kommer inte att försvinna, jag kommer att vara klippan i ditt liv,

Nån som du kan lita på, vara där när du är gammal, i nöd och lust.
Det finns så mycket kärlek till dig, jag svär, 

 jag kommer alltid vara stark, 
Det finns en anledning att bevisa för dig att vi tillhör varandra.
Jag ska vara den mur som skyddar dig från vind och regn,
från skada och smärta.
Låt oss göra allt för kärleken.
Låt den du håller av, bli den du vill ha, den enda du behöver.
För när det är en för alla, är det alla för en.
Om det är någon som bör veta något, låt dina känslor visa det.
När det är kärlek du vill visa, är jag alltid här..
När det är kärlek du vill ha, är det de jag kommer att ge.
Jag ska vara där när du behöver mig, när ära står på spel.

Kommer aldrig, har aldrig vänt dig ryggen,

Alltid stått bakom dig, lytt dig, respekterat dig.
Kommer aldrig att vika från din sida..
Det löfte kommer jag aldrig att bryta...

Av Karin - 17 april 2010 17:42

Hur mycket vi än planerar eller följer en viss rutin,

kan vi aldrig veta hur dagen ska bli.

Vi vill gärna veta vilka problem som väntar.

Det är missödena som visar sig vara det mest intressanta under dagen,

och i hela livet.


Människor som vi aldrig trodde skulle dyka upp.
Upplevelser som vi aldrig hade valt själva.

Plötsligt befinner man sig på ett helt oväntat ställe,

Och det känns bra, eller så får man vänja sig.

Men du vet att du kommer att tycka om det längre fram.


Så, man somnar varje kväll och tänker på nästa dag.
Man går igenom sina planer, skriver listor,

 och man hoppas att när slumpen griper in,

så ska det leda till något gott...


  

Av Karin - 15 april 2010 19:40

Fy fan för att vara mellanbarn..

Kommer aldrig först,

Kommer aldrig sist.

Ska alltid anpassa sig efter dom andra,

Som skriker högst och mest.

Har jag sett de nångång?
Ohhh ja.. Ofta och tusen gånger..

Jag har tre barn.

Christina - Störst - hörs mest - vill synas, centrum!

Katarina - Mellan - stå tillbaka - osynlig - backar undan!

Kevin - Minst - Hörs - Gnällig - Bortskämd!

Jag behandlar mina barn lika, gör ingen orättvisa.

Ingen är bättre i mina ögon än den andra.

Men fan vad satans förbannad jag blir när man utnyttjar det!

När jag ser mitt barn sätts åt sidan.

Men, som vanligt står jag där,

Tar emot tårar och kommer alltid att finnas där, alltid!

Jag gör ingen skillnad, men gå inte för långt.

Lutar mig tillbaka och kollar av tillvaron.

Sen tar jag saken i egna händer.

Tre, Två, Ett...

Förändring, för mig inte bakom ljuset.

Jag är inte dum, jag är för gammal för att tas för givet..

Mitt liv, jag bestämmer, jag krusar inte, aldrig, inte av någon.

Fått ordning på mitt liv, som barnen sa när dom var små,

Kan själv!

  

 

Av Karin - 14 april 2010 17:23

Det är vår och man blir bara sååå överlycklig.

Jag är riktigt nöjd med mig själv.

Städade igår, hade de sååå fint.

Kommer hem idag,

fortfarande lika fint.

Lagat middag, ätit och nu är de soffan,

efter lite chatt här först.


Pussar alla <3

  

Presentation


Jag är jag, bara jag. Varken mer eller mindre.
Älskar att skriva, tar paus ibland men återkommer alltid.

Ett ord eller två..

Fråga mig

0 besvarade frågor

Länkar

Senaste inläggen

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2014
>>>

Arkiv

Besöksstatistik

Sök i bloggen


Ovido - Quiz & Flashcards